Thea
7.30
Igår var höjdpunkten på hela terminen. Att få sova länge och bara tänka på att samtidigt som jag ligger hemma och kollar på TV samtidigt som jag äter ät bar mat så är alla andra i helvetet och måste plugga samtidigt som de måste äta sopor. Och till det får de bara en halvtimme medans jag får en hel dag.
Det var inte så dåligt som jag hade tänkt mig. Pappa hade något ställe att gå till och mamma var på jobbet så jag var ensam hemma hela dagen. Bara jag och min mat. Inga läxor och inga dumma människor som jag måste hålla mig undan från. Men nu…
Jag sitter på bussen och är påväg till skolan. Hur kunde en dag gå så fort? Med det var värt att berätta om Noel. Jag skulle göra om det igen om jag kunde.
Förut när pappa kom in i mitt rum ville han bara prata om sin nya "livs situation". Det var kodnamn för "drog och alkohol fri". Jag slår vad om att han inte kommer att klara sig ända fram till julafton.
8.00
Jag går igenom korridorerna i skolan men kan inte komma på vad det är som är fel.Jag trodde att alla skulle vara glada över att Noel var borta.
(Flashback)
Jag knackar på dörren till rektorns kontor.
“Kom in!” Jag öppnar dörren och hans runda, röda ansikte är bara några meter från mig. “Kan jag hjälpa dig med något?” frågar han.
“Ja, ähm… Jag vet typ att Noel bytte ut tavlan.” Nu när jag ser på rektorn så förstår jag varför Noel gjorde det. Jag ser likheten. Hur kunde man ens se att han hade bytt tavla?
“Noel? Vilken Noel? Det finns flera på skolan.”
“Noel som går i 8C.”
“Jaha, den Noel. Ärligt talat så är jag inte särskilt överraskad. Hans mapp är tjock. Eller borde jag säga mappar? Han har två", säger rektorn med ett nervöst skratt.
Ja med tanke på att han har två mappar så borde andra vara glada att han är borta.
11.45
I dramasalen sitter jag på scenen med en macka i handen. Jag tror inte att jag ska äta upp den. Efter att den har legat ihoptryckt på botten under min matte bok sen i morse så kan jag knappast se vad som är bröd och vad som är kyckling. Jag ska precis ta en tugga när någon öppnar dörren. Det går för fort för att jag ska kunna gömma mig.
"Åh... Jag är ledsen, jag ville inte störa. Jag ska gå nu." Vilda. Hon kommer in med svarta sträck på sina kinder. Kan det vara mitt fel.
"Det är lugnt. Du kan stanna." Hon är ledsen. Jag vill inte vara elak.
"Är du säker? Jag kan gå."
"Säker. Det skulle vara kul att inte vara ensam för en gångs skull." Vänta? Sa jag precis det där?
"Men asså jag kommer bara att vara jobbig." Hennes underläpp darrar och hon drar ner tröjärmarna över händerna.
"Som du vill", säger jag och rycker på axlarna. "Vi behöver inte prata, du kan bara vara här"
Jag vet inte varför jag sa det. Jag hatar människor. Vad är fel med mej? Jag är inte hög eller full. Eller jag tror inte det. Hon nickar och drar in lite snor i näsan. Men hon rör sig inte en centimeter.
"Jag ska inte pressa dig eller något, men kom hit." Va fan är det med mej idag? "Du behöver inte stå där hela dagen"
Hon ler lite och sättet sig på golvet. Nära scenen, men ändå en ganska lång bit ifrån mig.
"Vad gör du här?" frågar hon och försöker torka bort tårarna utan att jag ska märka det. Hon misslyckas.
"Jagar elefanter" säger jag ironiskt, "gömmer mej. Vad trodde du?"
"Förlåt. Jag ställer alltid så dumma frågor."
Vi säger inget mer och det blir världens mest pinsamma tystnad.
"Vad är det du gömmer dig ifrån?"
"Människor. Levande varelser. Enhörningen Bärnt."
"Enhörningen Bärnt?"
"Ja", säger ja. "Han var min bästa vän när jag var typ åtta."
"Okej..." säger hon. Jag skulle också reagera så om jag var hon.
21.00
Wow! Det var faktist mitt fel. Allt var mitt fel. Noel gjorde slut med henne med det var faktist lika bra det. Hon är så söt, osäker, oskyldig och han behandlade henne som skit. Det var lika bra att det slutade som det gjorde.
1 kommentarer
Anonymus
07 Dec 2013 11:30
Bra dialog. Kommer tjejerna bli vänner? Dom är väldigt olika men samtidigt har dom massor gemensamt. Väntar med spänning på alla kommande avsnitt. ;)
Kommentera