Okej, det här är inte en novell jag har skrivit, jag hörde den på ett läger för flera år sedan, så ni kanske känner igen den... Jag vet inte vem som har skrivit den, men här får ni i alla fall // Alicia
Det var en gång en kvinna som bodde i en ganska liten stad i Alabama i usa, vi kan kalla henne Jenna. Hon var ganska mystisk och folket i staden undvek att ha kontakt med henne. En dag blev en man i staden mördad, och Jenna blev dömd för mordet, trots att hon var helt oskyldig.
Då blev hon skickad till ett kvinnofängelse som slåg ute på en ö i Atlanten. Det fanns ingen som någonsin rymt från fängelset och ända sättet att ta sig därifrån var att dö. Och det var många som dog, många tog sitt liv, bara för att komma därifrån. Varje gång någon dog ringde en liten klocka och en båd tog liken tillbaka till fastlandet för att begravas.
På fängelset arbetade en gammal man, han var lik bärare och såg till att föra de döda till dåten och in till land. En kväll när alla låg och sov var Jenna vaken och grät. Då gick den gamle mannen förbi och frågade hur det var med henne. Snyftande berättade hon om hur hon hade blivit oskylldigt anklagad och mannen trodde på henne. Han sa till henne vad hon skulle göra.
"Nästa gång klockan ringer ska du på ner till källaren . Jag kommer lämna dörren olåst så du kan gå in i lik rummet. Där ska du gömma dej i likkistan så tar båten dej till land. Där blir du begraven, men så fort alla har gått kommer jag och gräver upp dig igen."
Så nästa gång klockan ringde gick Jenna ner i källaren och gömde sig i likkistan tillsammans med liket, hon kunde inte riskera att bli upptäckt igenom att flytta liket. Så kistan blev påburen på båten och de åkte in till fastlandet. där hölls en begravningssermoni och när de sänkte ner kistan i jorden fick Jenna panik. Hon skulle bli begrav levande! Men hon lugnade ner sig, för det var bara någon timme tills den gammle mannen skulle komma och gräva upp henne. Hon låg i kistan i vad som kändes som timmar innan hon bestämde sig för att se vem liket var. Vem hon delade kista med. Hon drog fram en tändsticka och kistan fylldes av ett svagt sken. när hon såg liket lämade ett kvävt skrik hennes läppar. Bredvid henne låg likbärarens döda kropp.
