Thea
8.13
Jag har tänkt mycket på det jag såg i måndags. Jag har dragits mellan att berätta och att inte berätta om vilka det var som gjorde det. Jag har inget emot att sätta dit Noel -ja jag vet vad han heter nu, fråga inte hur- men jag vill inte sätta dit Vilda. Hon ser så oskyldig ut som om hon blir tvingad till att göra allt och det blir hon också troligtvis.
Jag erkänner, jag är inte den smartaste personen i världen och jag har absolut ingen aning om hur jag ska göra dethär.
“Thea? Thea?”
“Va?” Jag rycker upp huvudet.
“Jag frågade om svaret på den här frågan.” Blö, blö, blö. Nu börjar det igen…
9.00
…och så slutar det som vanligt. Jag har kvarsittning igen varje fredag fram till jul. Yay, lyckliga mig. Som om jag inte har något bättre för mig. Ugh. Jag kommer att antingen gå och dö av tristess eller så kommer att skita i det och får några dagars avstängning så att jag missar en massa viktiga prov som gör så att jag inte blir underkänd. I vilket fall som helst så kommer jag inte att komma ut levande. Dö av tristess eller så mördar pappa mig. Svårt val. Jag tror att jag tar alternativ ett. Det verkar vara minst smärtsamt. Jag har redan blivit av med två fingrar och jag skulle vilja ha kvar resten. Jag behöver mina tummar.
"Hallå alli hopa." Rektorns röst... Igen. "Som ni vet så skedde hen händelse igår som jag uppfattar som en kränkning. Om det är någon som har någon aning om något så berätta. Om vi lyckas sätta fast dem så belönas vittnet med en ledig dag." En ledig dag? Taget.
17.00
Yes! Jag är ledig imorgon! Jag får sovmorgon och slipper alla jobbiga människor. Woho!
Jag öppnar dörren och slänger jackan på stolen som står i hörnet. I mitt rum släpper jag ned väskan på golvet och kastar mig på sängen. Jag är bara ett litet steg från att somna när någon knackar på min dörr.
"Thea? Skulle jag kunna få prata me dig?" säger pappa. Det här kommer inte att sluta bra...
Kommentera