Vilda
9.00
SKOLAVSLUTNING. Ja, du hörde rätt, skolavslutning. Det bästa på året. Alla sjunger och jag står längst bak med Thea och försöker att inte skratta. Alla ser så jävla allvarliga ut när dom sjunger. Efter lite sjungande och en repris av rektorns tal från förra året säger vi hejdå en stund och går till klassrummen.
"Ni får inte öppna betygen än" säger läraren samtidigt som hela klassen river upp kuverten. Hon försöker inte ens säga emot. 10 minuter sen är vi lediga. Jag kollar lite snabbt på betygen. E, F, några D, A i musik och massvis med frånvaro. Vem bryr sig. 7 minuter. Läraren håller en liten föreläsning och pratar om hur dryga men ändå älskvärda vi är i klassen. 4 minuter. Jag vänder mig runt i klassrummet, för det är roligare än att lyssna på läraren. Min blick möter Noels. Han ler och jag ler inte tillbaka. 2 minuter. Jag kollar på klockan. Två minuter är 120 sekunder (D i matte. Berömm mig senare.) jag börjar räkna ner. 120. 119. 118... 99, 98, 97... 63, 62, 61... 27, 26, 25... 12, 11...
"Tio!" Skriker någon och alla börjar räkna ner.
"Nio! Åtta! Sju! Sex! Fem! Fyra! Tre! Två! Ett!" Ett jubel stiger, alla reser sig och hela skolan fylls av människor som ska hem till vara dra och fira! Två veckor fria! Jag letar efter Thea och hotter henne efter en stund.
"Lediga!" Nästan skriker jag och hon ler. Vi kramar om varandra och jag Bill egentligen inte släppa. Vi trycker oss igenom havet av elever. En stund tappar jag bort henne, men hon är bakom mig sekunden efter. Jag vänder mig mot henne och hon ler. Jag älskar hennes leende.
13.00
"Vad ska vi göra nu då?" Säger vilda och sträcker på sig.
"Vadå? Vill du inte spela mer?" Säger jag och samlar ihop korten.
"Tråkigt."
"Det är bara för att du förlorar" skattar jag och hon lipar. Kan man vara söt när man lipar? Ja. Hon är det.
17.36
"Får jag komma in?" Säger mamma och öppnar dörren.
"Vad?" Säger jag och Thea sätter sig upp. Hon ligger på golvet, och jag är inte riktigt säker på vad hon försöker göra. Masken tror jag...
"Thea måste nog börja... Hm.. Tänka på refrängen.."
"Mamma!"
"Inga men! Tyvärr Thea, men vi kan inte ha det såhär längre." Thea nickar men jag reser mig upp.
"Hon stannar." Säger jag och ser mamma i ögonen. Vik inte undan blicken.
"Nej." Säger mamma och jag känner mig som ett dagisbarn igen "hon är ute om 30 minuter." Hon stänger dörren ich går. Jag vänder mig mot Thea. Hon ser både ledsen och förtvivlad ut. Vad ska hon göra nu liksom?
"Oroa dig inte" säger jag och ler "jag har en ide" och det har jag faktiskt.
21.58
Jag öppnar dörren och smyger ner för trappan. Hoppar över 5th och 8th trappstegen,dom knarrar. Jag går ner i källaren och låser upp källardörren. På trappan sitter Thea.
"Kom in och va tyst", viskar jag och hon kommer in.
"Där är madrassen", säger jag och pekar "du måste ut före 6.30"
"Okay" hon nickar och jag ler.
"Godnatt" viskar jag och precis innan jag stänger dörren vänder jag mig om.
"Jag" älskar dej "fixar frukost"
Kommentera